Antal stamboksförda ston och hingstar
Från år 1909 till 2019 års stambok har stamboksförts 23968 ston och 2102 hingstar. Detta under 110 år. Summerar man detta ser man att Nordsvenska Hästens storhetstid var under 1930-40 talet, men där får vi ju betänka att hästen var drivkraften i jord- och skogsbruk.
Text skriven av Kjell Olsson
Under de senaste 20 åren har antalet stamboksförda ston legat ganska konstant dryga 40 till 80 varje år, något år till och med fler lite över 90 stamboksförda ston. Antal stamboksförda hingstar har inte varierat så mycket under samma tidsperiod, ca. 8-10 hingstar varje år.
Och det är ju min förhoppning att betäckningarna inte minskar mera, det är ju ett kulturarv vi har förvaltat och skall förvalta vidare till kommande generationer och Nordsvenska Hästen är ju dessutom en av våra tre moderlandsraser.
Antal stamboksförningar i femårsintervaller
Ett förberedande band utkom år 1909, i denna första Nordsvenska stambok som innefattade bara norrlandslänen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborgs län och Kopparbergs län (Dalarna) i Svealand och i denna första bok finns 382 ston och 305 hingstar stamboksförda, många av dom med mycket kort stam.
Stamboksband I utkom 1915, från och med detta band omfattade stamboksarbetet hela landet. I band I Stamboksfördes 150 ston och 59 hingstar.
Band II utkom 1920 till dessa band var Wilhelm Hallander stamboksredaktör. I band II Stamboksfördes 298 ston och 112 hingstar.
Efter Hallanders bortgång har tredje, fjärde och femte stamboksbanden utkommit åren 1924, 1927 och 1930. Redaktör för dessa tre stamböcker var Lektor Vidar Behm, Skara som för övrigt var svärson till Hallander.
Band VI år 1930 stamboksfördes 133 ston och 18 hingstar. Från och med detta år kommer stamboken ut varje år.
Stamboksarbetet har under denna tid administrerats genom styrelsen för Hingstuppfödningsanstalten Wången i Jämtland. Sedan Wången styrelsen beslutat att rasstamboksföringen av Nordsvenska Hästar från och med 1931 skulle övertagas av Föreningen Nordsvenska Hästen utsågs professor Karl Eriksson som stamboksredaktör, ett uppdrag han hade fram till sin död 1960. Sammanlagt 30 årgångar och under dessa år stamboksfördes det flest hästar någonsin.
Antalet har ju sakta men säkert minskat sedan, som kommer att märkas, jag har vart femte år noterat antalet stamboksförda ston och hingstar fram till år 2019.
Band XI år 1935 stamboksfördes 320 ston och 50 hingstar.
Exempelvis Band XIII år 1937 stamboksfördes 779 ston och 79 hingstar!
Band XVI år 1940 stamboksfördes 774 ston och 36 hingstar, Jämtland toppade detta år med 187 ston, därefter Västerbotten med 139 stbf. ston och så vidare.
Band XXI år 1945 stamboksfördes 859 ston! och 18 hingstar, Jämtland toppade med 184 ston, Värmland 161 stbf. ston och så vidare.
Band XXVI år 1950 stamboksfördes 464 ston och 15 hingstar.
Band XXXI år 1955 stamboksfördes 418 ston och 18 hingstar.
Band XXXVI år 1960 stamboksfördes 448 ston och 18 hingstar. Från detta år 1960 tog professor Sven Dyrendal över som stamboksrdektör.
Från 1964 upphörde den romerska beteckningen på stamboksryggen
Band 41 år 1965 stamboksfördes 260 ston och 16 hingstar, toppar detta år gör Bohuslän med 38 ston, Älvsborg 28 ston, Jämtland 25 ston.
Den Nordsvenska stamboken delades den 1 januari 1965, det innebar ju att den Nordsvenska brukshästen fick sin stambok och den Nordsvenska travaren hamna i egen stambok.
Band 46 år 1970 stamboksfördes 63 ston och 5 hingstar, toppar detta år gör Älvsborg med 13 ston, Bohuslän 11 ston.
Här ser man ju klart och tydligt en mycket stor minskning av stamboksförda, aveln tog ju nästan helt slut norröver på grund av mekaniseringen i skogs/jordbruket under senare delen av 1960-talet och på hästsidan där, tog ju kallblodstravaren över mycket.
Band 51 år 1975 stamboksfördes 96 ston och 10 hingstar, toppar detta år gör Bohuslän med 24 ston, Älvsborg därefter med 13 ston, övriga län under 10 ston.
Ökningen av stbf. ston får nog ses som ett resultat av oljekrisen 1973-74, därtill FNHs 50-årsjubileum 1974 på Wången där det även uppmärksammades hästens betydelse vid krissituationer.
Band 56 år 1980 stamboksfördes 125 ston och 9 hingstar, mest ston Bohuslän med 17, därefter Älvsborg med 16 ston.
Band 61 år 1985 stamboksfördes 135 ston och 13 hingstar, mest ston detta år Älvsborg med 23 ston, därefter Bohuslän 14 ston.
Band 66 år 1990 stamboksfördes 125 ston och 12 hingstar, flest ston Älvsborg med 16, delad andra plats Bohuslän o Skaraborg med vardera 13 ston.
Band 71 år 1995 stamboksfördes 91 ston och 9 hingstar, flest ston Älvsborg med 13, därefter Bohuslän med 10 ston.
År 1999 slutar Sven Dyrendal som stamboksredaktör, efter 40 års! utgivning av stamboken, Band 75 blir hans sista.
Band 76 år 2000 stamboksfördes 58 ston och 4 hingstar. Detta år blir registrator Annika Ytterberg ny stamboksredaktör.
Band 81 år 2005 stamboksfördes 66 ston och 9 hingstar, flest ston har Skåne och Älvsborg med 10 ston vardera, på andra plats kommer Bohuslän och Kalmar län med 9 ston vardera.
Nordsvenska Hästens avelsområde har under åren förflyttat sig från norr till söder, i bl.a flera distrikt i Götaland bedrivs numera omfattande avel av vår Nordsvenska häst.
Band 84 år 2008 slutar Annika Ytterberg som stamboksredaktör.
Band 85 år 2009 tar undertecknad, Kjell Olsson över som stamboksredaktör.
Band 86 år 2010 stamboksfördes 57 ston och 7 hingstar.
Band 91 år 2015 stamboksfördes 60 ston och 9 hingstar.
Band 95 år 2019 stamboksfördes 48 ston och 10 hingstar.
Totalt antal stamboksförda nordsvenskar
Det totala antalet stamboksförda ston och hingstar från 1909 till 2019, under 110 år. Summerar man detta ser man att Nordsvenska Hästens storhetstid var under 1930-40 talet, men där får vi ju betänka att hästen var drivkraften i jord- och skogsbruk